[Switch to English text]

Tidslinje 1970-1979

Tidslinjen berättar om Lysators historia. Den tar även med en hel del om andra händelser vid Linköpings universitet och i resten av världen, för att sätta Lysators historia i rätt perspektiv.

Om du har information till tidslinjen, eller misstänker att något i den inte är korrekt, så bör du skicka e-post till Andreas Kempe.

1960-1969 ~ 1970-1979 ~ 1980-1984 ~ 1985-1989 ~ 1990-1994 ~ 1995-1999 ~ 2000-2004 ~ 2005-2009 ~ 2010-2011

Hela tidslinjen ~ Tidslinjemenyn

1970
September
Hösten 1970 står delar av A-huset klara att tas i bruk. Den nydanande TV-undervisningen kan påbörjas. Tentamensresultaten i slutet av terminen lämnar en hel del övrigt att önska. En intensiv debatt om TV-undervisningen inleds. Debatten kommer att fortsätta länge, och involvera både studenter, personal och massmedia. Samtidigt är intagningspoängen låga och förkunskapsnivån hos de nya studenterna likaså.

1971
November
3/11UNIX version 1, V1, är klar.

15/11Intel introducerar den första mikroprocessorn: 4004. Den består av 2300 transistorer, har 4-bitarsbuss och 640 bytes adressrymd. Klockfrekvensen är 108 kHz.

1972
Ingemar Ingermarsson, prefekt på ISY, tillsammans med teknologer på Y-linjen med Kjell Ståhlbom och Anders Lindman i spetsen, tar initativ till att starta en datorförening vid Linköpings högskola. För att göra skäl för namnet behövs en dator, varför man tar kontakt med direktör Gunnar Lindström på SAAB-Scanias data- och elektronikdivision i Linköping.

April
1/4Intel introducerar mikroprocessorn 8008. Den består av 3500 transistorer, har 8-bitarsbuss och 16 kilobytes adressrymd. Klockfrekvensen är 108 kHz.

Oktober
23/10Lysators interimsordförande Kjell Ståhlbom skriver ett formellt brev (sida 1, sida 2) till direktör Gunnar Lindström på SAAB-Scanias data- och elektronikdivision och ber dem donera en D21-stordator. I brevet skriver Kjell bland annat:

Efter det samtal vi hade per telefon den 25 sept. har vi Y-teknologer på sektionens stormöte bildat datorföreningen LYSATOR, i vilken jag är ordförande. Föreningen står öppen för alla intresserade på Högskolan; lärare och assistenter såväl som teknologer. Målet för föreningen är att skapa intresse för modern datorteknik och att bilda ett forum för datorintresserade där de skall kunna bygga upp, köra och vidareutbilda datorer [sic].

Prefekt Ingemar Ingemarsson vid ISY skickar med ett följebrev där han bland annat skriver:

Såvitt vi vet finns det i Sverige ingen liknande förening, vars medlemmar har datorn som hobby. Vi tror att verksamheten inom LYSATOR kan komma att bidra till bättre kontakter mellan lärare och studenter och till bättre anknytning mellan verklighet och teoretiska studier.

1973
Mars
8/3Efter sammanträffanden och diskussioner mellan de tidiga Lysiterna och SAAB-folket kommer ett erbjudande om en D21-dator. Bland villkoren återfinns följande:

Att Lysator förbinder sig att inte ställa anspråk på Datasaab vad beträffar reservdelar och komponenter eller annat underlag. Ej heller på reparation eller servicetjänster.

Datasaab kommer dock att i mån av möjlighet vara villiga att leverera delar och komponenter till gängse försäljningspris.

9/3Linköpings högskolas första civilingenjör, Thomas Nielsen, utexamineras från I-linjen.

29/3Datorföreningen Lysator håller konstituerande föreningsmöte. Föreningen firar sedan dess födelsedag den 29 mars.

I mötesprotokollet kan man läsa att interimsordföranden Kjell Ståhlbom väljs till ordinarie ordförande. Tord-Jöran Hallberg väljs till föreningens inspektor, en post som han omvalts till under alla år fram till sin pension. Bland övriga poster som besätts återfinns utöver de vanliga en del mera udda, som t.ex. hardwarechef, softwarechef samt försteförvaltare av kompilator. Medlemsavgiften sätts till tio kronor.

De ursprungliga stadgarna (sida 1, sida 2 och sida 3) som antogs under mötet finns också bevarade.

Riksdagen beslutar, efter en proposition, att TV-undervisning inte längre ska vara obligatorisk för LiH. Från och med nu ska högskolan själv få bestämma hur mycket och på vilket sätt man vill använda TV-undervisning.

Maj
25/5Detta datum anländer D21-utrustning från SAAB enligt packnotan. Centralenheten är utrustad med 16 kiloords minne.

Datordelarna från SAAB räcker inte för att få ett fungerande system. Man vänder sig därför till statskontoret, som handlar med alla datorer inom statsförvaltningen, och får tag på en D21 i Göteborg som ska håller på att bytas ut. En lastbil med prylar från den forslas till Linköping.

Tillsammans med D21:an får Lysator även en minidator, Varian 520.

September
Teknologkåren föreslår att den tekniska fakulteten officiellt ska få benämnas Linköpings Tekniska Högskola. Den främsta anledning är presumtiva studenter annars tvivlar på att utbildningen är av samma klass som på de vedertagna tekniska högskolorna. Tekniska fakulteten ställer sig bakom, och med rektors tillstyrkan skickas förslaget i december vidare till universitetskanslersämbetet.

November
28/11Lysator inbjuder till invigning av '1 st D21 och 2 st plotter/bandaggregat'. En rad D21-pionjärer med Viggo Wentzel i spetsen är inbjudna, och det bjuds på föredrag samt öl och mackor. Högskolans nyhetsblad har ett litet bildreportage och skriver:

Radio- och andra amatörer har ju funnits länge. I våra dagar har kretsen utökats med dataamatörer, som vid högskolan samlats i föreningen LYSATOR.

December
Under året introducerar Scelbi Computer Consulting Company den första mikrodatorbyggsatsen i USA, Scelbi-8H, baserad på Intel 8008.

1974
Under en tid har man i Lysator funderat på att bygga en egen dator. Man diskuterar ett koncept med massminne, centralenhet och en TV-tillsats som gör att man kan använda TV:n som display. Man är också överens om att det måste bli en 16-bitarsdator, eftersom en 8-bitarsdator verkar för liten. Efter ett tips från Bud Lawson bestämmer man sig för att använda bit-slice-kretsar från National Semiconductor som byggstenar.

Under 1974 söker projektgruppen pengar från STU, Styrelsen för Teknisk Utveckling. Professorn i datamaskinsteknik, Per-Erik Danielsson, ställer sig bakom ansökan på 51000 kr, och som projektledare anges föreningens inspektor Tord-Jöran Hallberg. Lys-16 kallas i ansökningshandlingarna för 'minimaldatorn'.

Pengarna beviljas, och konstruktionen börjar. Ansvarig för den blir Jan-Erik Stjernvall, som innan dess aldrig hållit i en lödkolv. Han lär sig snabbt.

April
1/4Intel introducerar mikroprocessorn 8080. Den består av 6000 transistorer, har 8-bitarsbuss och 64 kilobytes adressrymd. Klockfrekvensen är 2 MHz.

Samma år introducerar Motorola sin första mikroprocessor, 6800, bestående av 4000 transistorer.

Juli
Radio Electronics publicerar en artikel om hur man bygger den 8008-baserade mikrodatorn Mark-8, konstruerad av Jonathan Titus.

December
5/12Elektronikföreningen Admittansen bildas.

Popular Electronics publicerar en artikel om MITS Altair 8800, en 8080-baserad mikrodator. Datorn på framsidan av tidningen är fejkad, eftersom ingen riktig dator fanns tillgänglig.

Under året utvecklas operativsystemet CP/M för 8080-datorer av Gary Kildall.

1975
April
Lys-16 presenteras på den RVK, Radiovetenskapliga konferensen, i Linköping. Kanske fungerade prototypen till och med redan.

Maj
Lys-16 presenteras av Robert Forchheimer inför 350 personer på Svenska radioklubbens 50-årsjubileium på KTH. Pionjärerna hävdar bestämt att maskinen fungerade då.

Under en annan visning, för matte- och fysiklärare på Skolöverstyrelsen, har man inte lika stor tur. Under resan till Stockholm skramlar datorn och den terminalen sönder i Roberts Renault 4, så man tvingas demonstrera BASIC med terminalen i lokalmod. Ingen i publiken reagerade inför detta.

14/5På ett Lysatormöte redogörs det för att det redan finns tio till femton säkra köpare i och utanför föreningen, som vill köpa en Lys-16 i byggsats. Komponenterna beräknas kosta ungefär 4000 kronor. Efter en artikel i Modern Elektronik hör dessutom ett femtiotal intresserade personer utanför Linköpingsregionen av sig.

Det bildas en arbetsgrupp för Lys-16 med olika poster för teknik, ekonomi, inköp, byggbeskrivning, lådkonstruktion och programvara. Ett särskilt Lys-16-konto öppnas eftersom folk börjat skicka in pengar till föreningen.

Juni
Jan-Erik Stjernvall och Robert Forchheimer presenterar Lys-16 på konferensen 'Mini and Micro Computers' i Zürich. Jan-Erik presenterade 'Lys-16 - the Computer Kit Project' medan Robert pratade om en simulator för Lys-16 skriven i BASIC.

MOS Technology annonserar att 6501 och 6502 finns att köpa billigt. En 6502 kostar ungefär en sjättedel av vad en 8080 kostar.

Under året lanserar också en rad företag egna mikrodatorer, t.ex. IMSAI 8080.

September
D-linjen (datorteknik) startas denna höst. En anledning till D-linjens tillkomst är de rekryteringsproblem man har upplevt främst till Y- och M-linjen, med ett bottenrekord 1972 (300 förstahandssökande till 610 platser totalt på LiH).

Den nya linjen får från början 30 platser och har två sökande på var och en av dessa, och får alltså ses som en framgång.

Ett brev skickas ut till Lys-16-intresserade. Med i brevet finns en beställningslapp. Den hugade spekulanten måste förskottsbetala 1000 kr till projektkontot, och anmälan är bindande för upp till 4500 kr.

Efter att fyrtio anmälningar kommit in sätter man stopp.

En av tidningarna som uppmärksammar Lys-16 under året är Elektroniknyheterna, som i en artikel (sida 1 sida 2, sida 3 och sida 4) skriver:

Hemdatorn är här... kraftfull minidator kostar 5000 kr att bygga ... om Du använder Din TV som bildskärmsterminal och audiobandspelaren som massminne!

December
Vid jultid beställs komponenterna från Ferner Elektronik med hjälp av pengar från förskottsbetalningarna. Kompontenterna läggs upp på ett bord i ISY:s seminarierum och föreningens medlemmar hjälps åt att plocka ihop byggsatslådorna.

1976
När Lys-16-satserna är ivägskickade börjar man fundera på nya möjligheter. Mjukvara diskuteras, bl.a. BASIC och tänkbara bättre alternativ.

Den nya professorn i datalogi, Erik Sandewall, söker efter sin installationsföreläsning upp Robert Forchheimer och talar om att han vill köpa Lys-16 till den nya institutionen. Efter anbudinfordran från utrustningsnämnden så offererar Lys-16-gruppen tio byggsatser för 45000 kr.

I ISY:s tidning Systemnytt kan man läsa:

Slutligen kan nämnas att antalet examensarbeten som direkt är knutna till LYS-16 för närvarande uppgår till 15, varav 4 på ISY. Antalet personer som helt eller delvis är inkopplade på projektet är nio, de flesta studerande vid teknisk fakultet och Lysatormedlemmar.

Under våren 1976 planeras ännu en byggsatsomgång, eftersom det strömmar in beställningar (bland annat de tio från Erik Sandewall). I föreningen görs ett litet reklamblad (sida 1, sida 2).

Att göra en andra omgång ideellt känns tungt, och diskussionerna om en kommersialisering tar fart. Det blir dock inget Lys-16-företag. Istället säljs rättigheterna till företaget ATEW i Flen. Lysator får sex procent i royalty på varje såld maskin. Reklamen består bland annat av särtryck ur Elektroniktidningen (sida 1, sida 2, sida 3, sida 4).

Detta år utvecklas den första versionen av UUCP på AT&T i USA.

Januari
Tekniska fakulteten klargör att LiTH är ett samlingsbegrepp för den tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd.

Mars
Steve Wozniak och Steve Jobs blir klara med kretskortet till Apple I, en 6502-baserad mikrodator med 4 kilobyte RAM. Ungefär 200 maskiner byggdes.

Juli
Zilog presenterar mikroprocessorn Z80, en förbättrad version av Intels 8080.

Oktober
11/10ISY publicerar en rapport om Lys-16. Delar av den finns som inscannade sidor här: 0, 1-1, 1-2, 2-1, 2-2, 2-3, 2-4, 2-5, 2-6, 2-7, 2-8, 2-19, 2-20, 2-21, 3-1, 3-2, 3-3, 3-1-1, 3-1-2, 3-1-3, 3-1-4, 3-1-5, 3-1-6, 3-1-7, 3-1-8, 4-1-1, 4-1-2, 6-1, 6-2 och 6-3.

1977
April
Commodore presenterar den 6502-baserad mikrodatorn PET. Apple presenterar Apple II, också den byggd runt 6502.

Augusti
Radio Shack introducerar den Z80-baserade mikrodatorn TRS-80.

Mot slutet av 1977 skaffar Lysator en ny D21 från Hersby skola på Lidingö. Den behövs, eftersom den gamla anläggningen inte längre fungerar.

1978
April
4/4Lysator firar femårsjubileum, med bland annat Lysatorbakelser. Lagom till jubileet fungerar Lysators D21-system igen. Man kan kompilera Algol-Genius-program på datorn, som har 16 kiloord minne (24 bitar) och åtta bandstationer.

Lysator håller på att bygga tre Lys-16 och sex Termilyser till föreningen. Av dessa är en respektive två klara, 'med det normala antalet buggar'.

På den administrativa fronten kan noteras att Lysator i och med stadgeändringen den 3 mars inte längre har separata 'softwarechefer' och 'hardwarechefer'. Istället införs begreppet 'systemchef'. Medlemsavgiften är 20 kr/år.

Maj
23/5ATEW, företaget som tillverkar och säljer Lys-16 kommersiellt, ställer in betalningarna. Detta syns bland annat i följande brev om royaltyunderlag. Ett intressant stickspår är att även Ferner Elektronik, som levererade bit-slice-kretsarna till Lys-16, gick omkull under Lys-16-projektets gång.

Juni
8/6Intel introducerar mikroprocessorn 8086. Den består av 29000 transistorer, har 16-bitarsbuss och 1 megabytes adressrymd. Klockfrekvensen är 5-10 MHz. Varianten 8088 med 8-bitarsbuss introduceras nästan ett år senare, den 1/6 1979.

December
Epson introducerar matrisskrivaren MX-80. Samma månad presenterar Atari sina 6502-baserade hemdatorer Atari 400 och Atari. De börjar dock inte säljas förrän oktober 1979. Under året levereras också de första Space Invaders-arkadspelen av Taito.

1979
Hos Lysator finns, förutom D21 och andra större datorer i mer eller mindre fungerande skick, en Apple II samt en ABC 80. Den senare är utlånad av Luxor. Medlemsregistret körs dock på D21-systemet.

Detta år sker den första USENET-kommunikationen mellan två datorer i USA.

Detta år introducerar Motorola 16-bitarsprocessorn 68000.

Nästa avsnitt: 1980-1984