LYS 16 LYS-16 kan nog sägas vara den första 16 bitars mikrodatorn utvecklad för hobbybruk. Redan 1972 innan Lysator existerade, fanns det planer bland teknologer och anställda vid Linköpings Tekniska Högskola, att skapa en "hemdator". En utredning gjordes och vissa riktlinjer drogs upp. Man konstaterade att maskinen måste bli något "extra" för att inte vara föråldrad efter ett par år. En 16 bitars maskin med separat mikroprogramminne uppbyggd med LSI-kretsar föreföll nära idealet. Likaså ett modultänkande när det gällde realisering av maskinen. Det skulle vara enkelt att utöka systemet med mer minne, mer I/O o s v. Ett antal prototyper ledde så småningom fram till LYS-16 som den ser ut idag. Rent mekaniskt består LYSen av ett moderkort där centralenheten, refreshlogik för det dynamiska minnet m m sitter monterat. På moderkortet finns också kontakter för anslutning av minnes- och I/O-kort. Minneskorten är av två typer: ett med plats för 512 ord PROM, och ett annat för 4 Kord dynamiskt minne. Själva centralenheten är uppbyggd av fyra stycken 4 bitars RALUs, som innehåller den aritmetiska enheten, fyra arbetsregister och en 16 nivåers stack. Dessa kretsar styrs av två CROM vilka innehåller mikroprogrammet. CROMen kan bytas för att erhålla en annan instruktionsuppsättning, t ex Power I/O och Floating-point aritmetik. Vissa av dessa instruktionsuppsättningar kan t o m kombineras genom att använda flera CROM. I LYS-16 systemet ingår också en terminal med många faciliteter: Termilys. Termilys använder en vanlig TV som bildskärm, och visar normalt 25 rader ā 64 tecken. En av finesserna är möjligheten att förstora upp någon av textens fyra kvadrater, vilket ger 12 rader om 32 tecken. Terminalen har också en semigrafisk mode. Anpassningen av datorn till omgivningen sker med ett speciellt I/O-kort. Detta består av en terminalanslutning , RS 232, och en bandspelardel. Bandspelardelen används för lagring av data och program på en vanlig kassettbandspelare. I motsats till Kansas City, arbetar LYSens lagringssystem relativt snabbt, 1200 baud. Kommunikationen mellan datorn och användaren sker uteslutande via terminalen m h a ett mini-operativsystem. LYSens frontpanel saknar nämligen helt imponatordetaljer som lysdioder och strömbrytare. Den består endast av nätströmbrytare, reset-knapp för att starta om datorn när programmet kraschat och en lysdiod som talar om att centralenheten exekverar instruktioner. Så långt hårdvaran, men ett komplett system består också av program. Till LYSen finns det tidigare nämnda mini-operativsystemet, vars huvudsakliga uppgift är att läsa in program från kassettbandspelaren. På kassett har man sedan sina övriga program lagrade: Assemblator, Editor, Länkareladdare och diverse tillämpningsprogram. Samtliga dessa program har utvecklats parallellt med maskinen. Framtagning av ytterligare hård- och mjukvara har skett kontinuerligt. I dag finns på mjukvarusidan bl a en korskompilator för Pascal, ett av föreningen utvecklat högnivåspråk, MSPL, högnivåspråket MPL och en stor mängd tillämpningsprogram. När det gäller hårdvara så finns det bl a flexskiveanpassning, video-RAM med en upplösning av 512×512 punkter, PROM-programmerare och diverse övriga I/O-kort. Björn Lindskog