Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Text
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näset vid Killingevid för att öfverfalla trupperna
vid återtåget. De båda fältöfverstarna skyndade då
efter och ämnade öfverraska bondehären. Det var derför
förbjudet att lossa något skott i otid; men ett par
vårdslösa knektar bröto detta förbud så att Dacke var
beredd. Anfallet började genast. Dalkarlarne från ena
sidan och hakeskyttarne (de som hade eldgevär) från
den andra. Manspillan blef stor bland bönderna, men
de höllo sig envist, tills dess deras anförare ej mera
syntes till, då de skingrades till skogarne. Händelsen
var den, att en hakekula genomborrade Dackes båda
lår. Två närstående bönder, Peder Djup och Sven i
Flaka, buro honom genast ned till stranden och rodde
honom öfver sjön samt forslade honom vidare till
Flaka gård i Södra Wi socken.
Segern var väl vunnen och omkring ett halft tusen
af bondehären hade stupat; men Dackes sår var ej
svårare än att han på sommaren åter uppträdde och
förmådde samla skaror omkring sig. Bönderna började
dock tröttna på detta mödosamma röfvarlif. Jakob
Bagge förföljde Dacke långt ned i Småland och många
hans anhängare öfvergingo till de kungliga. Slutligen
upphanns han af några knektar och af forna medhållare
under anförande af Ragvald Pederson (Fargalt)
på skogen mellan Lödie och Långemåla hemman. En
armborstpil träffade den flyende i ryggen. Han dödades
och liket fördes till Kalmar att steglas.
-
Må tankarne få återgå från dessa vilda tider af mord,
rån och oförrätt, till den dag som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
